Tisdag.

Vaknade på rätt sida tills man får sig en omgång kritik, vilket inte är speciellt ovanligt. Att man aldrig ska duga hur man än vrider och vänder på allt. Känner mig så fruktansvärt otillräcklig just nu. Dålig kompis, dålig flickvän, dålig person, dålig, dålig, dålig. Hinner inte ens med mig själv och allt jag gör känns så jävla halvhjärtat. Orkar inte! Önskade att den man mest tycker om kunde bry sig lika mycket om mig med och vara lika omtänksam. Kan inte minnas senast han skippade nåt för att göra någonting annat med mig... Kanske är jag otacksam, men vem säger till den man älskar:
- Jag bryr mig inte om din student, jag bryr mig inte om din bal. Du får fixa allt sånt själv, jag har inte tid att bry mig om det(dig?) just nu.
Har varken frågat om jag är nervös, pirrig eller glad... Den enda som inte frågat.
TACK! Den värmde:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0