Time for our song

Då kanske det var dags att knyta ihop säcken och säga "bye bye" till vårat förflutna. Jag känner mig nu redo att gå vidare, på riktigt! Släppa dig! Äntligen, en lättnad som jag länge väntat på. Med hedern i behåll går jag i mål med ett leende på läpparna.

Jag lämnar kvar det i den lilla lådan jag gömmer i min garderob. Om jag vill kan jag öppna den lilla lådan, ta en titt tillbaka och minnas våra stunder. Första gången vi sågs, när vi badade och jag var en badkruka(som alltid), när vi sov tillsammans och den gången jag skolkade från skolan första gången en hel vecka bara för att spendera tiden med Dig, vi lagade mat och myste, busade och hade kul, du var mitt allt och jag förblev kär, på riktgit. Det var en så djup kärlek till dig att jag villigt kan erkänna att jag faktiskt Älskade Dig. 

Två år av mitt liv har jag ältat och ältat, när jag gråtit mig till sömns när längtan efter din närhet var så stor att inte tårarna kunde hållas tillbaka. Jag har gått runt, med leende läppar fast egentigen var jag ett uppror, mina känslor för dig var så starka att jag ibland inte längre ville leva. Gömd bakom en fasad, två år. Det har varit jobbigt men nu känns det äntligen som det är över. Just nu, just nu bestämde jag mig.  

I helgen ska jag sova ensam, helt ensam. Och förvänta dig inte samtalet från mig, om du vill sova vid min sida. Den platsen får någon annan. Den är helt enkelt slutet nu. Dags att säga bye bye, farväl, hej då, au revoir, adiós!
Dags att stänga locket nu. Om vi ses mer igen kommer det bara vara som vänner. Om ens.. Men du kommer alltid att förbli min Bubbis och en av mina närmaste vänner.


-Du hade En chans, valet var Ditt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0