100%
"Den snälla typen utav människor, de är dom som stöttar, och de är dom som inte dömmer. Den snälla typen är den som finns för andra och hjälper den där stackars mannen ut genom dörren på morgonen även när tiden inte finns där egentligen. Den snälla typen snackar inte skit och sprider falska saker för att "skydda" sitt eget rykte.
Dom snälla människorna är dom som tycker om mig, även när jag är gnällig, trist och totalt hjärndöd. Det är dom snälla människorna man ska vara rädd om, för jag vet om någon att de är dom som är guld värda.
Det finns dom som är för snälla, dom som ger och ger, men inte vill ha något tillbaka. Det är dom som blir utnyttjade utav dom onda. Att säga nej, och avstå, och att för en dag bara tänka på sig själv, de gör dig inte till en dålig människa.
Det finns även dom som är elaka. Dom som inte vill en annat än ont, det är dom elaka som snackar bakom ens rygg, det är dom som vänder ryggen till när personen ifråga inte passar in i deras "perfekta" liv. Det är dom elaka, själviska och missnöjda människorna som skiter i den där mannen som inte kan ta sig ut, det är dom elaka som dömmer innan dom känner, och det är dom elaka som sprider falska rykten om saker dom inte har en blekaste aning om. Elaka människor är dom som hela tiden är på jakt efter något som tillfredställer dom, något dom kan gå och gnaga på, något dom själva kan överdriva så mycket de går, för att sedan släppa bomben, så att andra människor far illa.
Ondska skadar all gemenskap, dom onda, dom elaka har ett endamål, att reta och plåga andra. Jag tror inte att det finns något botemedel för dom där riktigt elaka människorna. Men det finns något dom alla har gemensamt, dom straffar andra, istället för att straffa sig själv. Utan alla onda människor skulle det inte finnas lika mycket bråk och vi skulle nog alla ha det mycket trevligare på jorden. Att bli arg på en person, vid rätt tillfälle, och på rätt sätt, det är inte samma sak som att vara en förjävligt ondskefull människa. Dom elaka njuter utav andras vrede och livnär sig på andras tårar. Men varför finns det såna människor? Som inte vill en annat än ont, dom som säger att dom är ens vän, men snackar så fort man vänder på klacken ? Är det något från barndommen, eller är de utav ren vilja? För jag menar, vem kan avsiktigt vilja vara elak mot någon, och för all del, mot någon dom inte ens känner? Man kan bråka med sina vänner, men skillnaden är att man gör det utav kärlek, inte utav hat! Det finns för mycket hat, speciellt här i Trollhättan."
Citerat från www.gilis.blogg.se. Men hur mycket stämmer det inte då?? Typ 100%.
Dom snälla människorna är dom som tycker om mig, även när jag är gnällig, trist och totalt hjärndöd. Det är dom snälla människorna man ska vara rädd om, för jag vet om någon att de är dom som är guld värda.
Det finns dom som är för snälla, dom som ger och ger, men inte vill ha något tillbaka. Det är dom som blir utnyttjade utav dom onda. Att säga nej, och avstå, och att för en dag bara tänka på sig själv, de gör dig inte till en dålig människa.
Det finns även dom som är elaka. Dom som inte vill en annat än ont, det är dom elaka som snackar bakom ens rygg, det är dom som vänder ryggen till när personen ifråga inte passar in i deras "perfekta" liv. Det är dom elaka, själviska och missnöjda människorna som skiter i den där mannen som inte kan ta sig ut, det är dom elaka som dömmer innan dom känner, och det är dom elaka som sprider falska rykten om saker dom inte har en blekaste aning om. Elaka människor är dom som hela tiden är på jakt efter något som tillfredställer dom, något dom kan gå och gnaga på, något dom själva kan överdriva så mycket de går, för att sedan släppa bomben, så att andra människor far illa.
Ondska skadar all gemenskap, dom onda, dom elaka har ett endamål, att reta och plåga andra. Jag tror inte att det finns något botemedel för dom där riktigt elaka människorna. Men det finns något dom alla har gemensamt, dom straffar andra, istället för att straffa sig själv. Utan alla onda människor skulle det inte finnas lika mycket bråk och vi skulle nog alla ha det mycket trevligare på jorden. Att bli arg på en person, vid rätt tillfälle, och på rätt sätt, det är inte samma sak som att vara en förjävligt ondskefull människa. Dom elaka njuter utav andras vrede och livnär sig på andras tårar. Men varför finns det såna människor? Som inte vill en annat än ont, dom som säger att dom är ens vän, men snackar så fort man vänder på klacken ? Är det något från barndommen, eller är de utav ren vilja? För jag menar, vem kan avsiktigt vilja vara elak mot någon, och för all del, mot någon dom inte ens känner? Man kan bråka med sina vänner, men skillnaden är att man gör det utav kärlek, inte utav hat! Det finns för mycket hat, speciellt här i Trollhättan."
Citerat från www.gilis.blogg.se. Men hur mycket stämmer det inte då?? Typ 100%.
Kommentarer
Trackback
