Min läpp är vanställd och jag är tyvärr inte längre i besittning av att kunna vissla. Bedövningen från tandläkaren, som förövrigt överraskade mig med att laga nåt "medfött" fel på en tand(den vaställda såklart) som var tvunget att täckas igen så att det inte skulle bli hål, är förskräcklig. Tillråga på detta lyckades han och hon(dom var två stycken) både sticka mig i läppen så det började blöda och även knöka käften full med bommul som är DET VÄRSTA JAG VET!!!! Samma sak som om någon biter i flis/bryter i frigolit/går på väldigt kall snö som gnisslar på ett liknande sätt som de tidigare nämna sakerna, får mitt hår på huden att slå handvålt och jag ryser i hela benmärgen av bara tanken. Kan ni förstå vad jag satt och rös och skuttade i stolen då? Ja tänk. Sen när dom drog ut all bomull så ryste jag till så mycket att jag hoppade till och då började jag skratta för jag tänkte "Fan vad ful jag måste sett ut nu". Och så kollar dom på mig med ett frågande leende "Vad skrattar du åt, fniss, fniss?". Jag bara skakade på huvudet och log lite generat. Det var de tandläkarbesöket, hoppas jag slipper på ett år eller två nu! Hatar min vanställda tand som bara ska krångla! Nog om det, nu ska jag och min brun-utan-sol möta upp Amanda om en timma så jag får klä på mig någonting ordentliget och börja gå snart. Tjing!