if we ever meet again

Happ, då har Erik åkt. Men jag är såå glad för hans skull! Han har sett fram emot detta så länge och drömt om att åka till USA, framförallt Miami. Så jag är jätte glad för min älsklings skull. Och lite avis. hehe!


Känns så ensamt utan Erik. Han är min andra halva. Känns som ett stort tomrum öppnar sig i mitt bröst och kvar står jag som ett ekande skal. Det är verkligen tur vi har skaffat Ove just nu. Han får mig att skratta när livet känns hårt. Nu ska vi bara ta hand om oss själva idag för jag är ledig. Har skurit upp massor av melon som vi ska möla i oss och en kanna kaffe. Gissa om vi kommer skita ner oss! Men men, de är lättare smärta än saknad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0